PowerPlay-magasinet

Efter att ha tillbringat säsong sex utanför den internationella scenen så kände Mike att säsong sju skulle bli starten på en ny internationell era. In hämtades riktiga storstjärnor såsom Fidan Stoev. En man som man främst känner igen som en hiskelig målgörare, han är helt enkelt en man med öga för att göra viktiga mål, Lottningen för Grupperna skedde i ett tidigt skede av säsongen, och visst var Mike en av de som jublade högst då lottningen stod klar! Efter att lagens respektive managers lämnat lottningslokalen så kunde man skåda just en manager med ett extra leende på läpparna och visst var det Micke.

Ett par veckor senare så fanns det inte längre några tvivel om varför Micke varit så fruktansvärt glad den där kalla februarieftermiddagen, han hade givetvis redan då haft på känn att lagets Europaäventyr inte kunde ha fått en så mycket bättre start än vad man fick genom lottningen. Då Grupp 15 var färdigspelad så stod Mikes FF där som gruppvinnare och mycket talade för att detta laget kanske skulle kunna utmana tidigare säsongers giganter i form av b.la SöderSällskapet. Laget var obesegrat och hade enkelt tagit sig vidare via fyra segrar samt två oavgjorda. Att man samtidigt gjort elva mål framåt och bara släppt in ynka tre bakåt förtog inte den heroiska insatsen det minsta!

Mickes lag fick även en bra lottning i slutspelsrundan där det finska laget PROcrane skulle besegras av bara farten, i alla fall om man vågade tro Micke själv, men visst finns det inom fotbollen ett fenomen så kallat underskattning, detta fenomen skulle dock inte göra sig påmint fören efter den ohyggligt tuffa bortamatchen, men vi börjar där, den där ljusa mars kvällen.

Det var då dags, PROcrane - Mikes FF var matchen på allas läppar, och visst skulle den avgöras inför hemmalagets helt fantastiska och fullständigt kokande arena med hela 9600 åskådare på plats. Visst, det kanske inte var den största arenan men stämningen gick verkligen att ta på. Om vi skall se till matchen så var det en positiv skådelse, Fidan Stoev gjorde 0-1 och därmed ett oerhört viktigt bortamål innan hemmalaget kvitterade i 74 minuten. Mikes lag hade alltså fått ett oerhört fint slagläge inför den alldeles lysande matchen som fansen förväntade sig att få se när lagen återigen möttes en vecka senare.

Då spelarna entrade Luftslottet Arena så kunde man känna den förväntansfulla stämningen som fansen utstrålade, aldrig tidigare hade man upplevt något såhär stort, aldrig tidigare hade man varit såhär nära ett avancemang i Champions League.

Det hela började rent förskräckligt, Tauno Tallroth missade en offsidefälla redan efter 20 minuter och målet var ett faktum, det där bortamålet som Micke varit så glad över bara för en vecka sedan hade nu Finländarna fått med sig, och hur matchen sedan rullade på är nu historia. Finnarna vann tillslut med 0-3 borta och Mickes lag fick mottaga kraftiga burop då man steg av planen. Laget hade lämnat världens största klubblagsturnering väldigt hastigt och dessutom med en fiaskostämpel stämplad i pannan.

Nu, såhär en säsong senare så kan vi ändå se ljust på framtiden, något som vi inte kunde göra just då. Mikes FF går ännu en ljus säsong till mötes och ses som en kraftig utmanare till soderb i ligan. Champions League förväntningarna är givetvis fortfarande höga inför denna säsong, kvar sitter dock minnet av den bedrövliga insatsen för cirka en säsong sedan som man kan hoppas att spelarna bara har vänt till en positiv grej, nu vet de helt enkelt hur de skall hantera en sådan situation i en sådan turnering och bäst av allt, Micke har förmodligen fått lära sig den berömda läxan att underskattning är en farlig grej.