PowerPlay Magazin

Hockey är en hård sport och skador är tyvärr vanliga. I vissa fall tvingar dessa skador spelare att lägga skridskorna på hyllan alldeles för tidigt. Andra gånger förstörs spelarnas karriär av allvarliga sjukdomar eller olyckor utanför planen. Men det är alltid lika svårt att säga adjö till dessa spelare som säkert hade mycket mer att ge på isen. Jag har här valt att lista de 10 bästa spelarna i NHL vars karriärer blev kortare än man trodde.

Jag har försökt välja de spelare som har haft störst framgång i NHL. Vissa av dem har under sina karriärer hunnit bli legender i NHL trots att de inte fick spela så länge som de ville. Vi fans kan bara drömma om hur bra dem hade blivit om de hade kunnat fortsätta att spela i några år till. Jag har säkert glömt flera spelare som kanske borde ha varit där i stället för någon som är där nu. Har ni några åsikter om vilka som saknas eller liknande, posta då gärna en kommentar med er åsikt.

Vi börjar med nummer 10 och klättrar uppåt. I den första delen kommer plats 6-10 att presenteras.

10. Bill Barilko (252 matcher - 26 mål - 36 assist - 62 poäng totalt - 24 år)

Bill Barilko (spelaren som delar ut en tackling på bilden) dog i en tragisk flygolycka endast 24 år gammal. Han spenderade alla 5 säsonger av sin korta karriär i Toronto Maple Leafs. Under denna korta karriär hann han vinna hela 4 Stanley Cup-titlar. Han hade sitt största ögonblick i finalen 1951. Finalserien mot ärkerivalen Montreal var otroligt jämn. De första 4 matcherna gick till övertid. Tre av dessa matcher vanns av Toronto. Den femte matchen gick också den till övertid och där klev Barilko fram och avgjorde med ett minnesvärt mål. Fyra månader senare reste han iväg med en vän för att fiska, på vägen tillbaka försvann det lilla flygplanet. Ingen visste vad som hade hänt men alla förstod att planet hade kraschat och att besättningen inte hade överlevt. Planet och Barilkos kvarlever hittades först 1962 några dagar efter att Toronto återigen hade vunnit Stanley Cup. Det var deras första Stanley Cup-seger sen hans död. Det numret han bar i finalserien (5) kan inte längre bäras av någon annan i Toronto.

9. Vladimir Konstantinov (446 - 47 - 128 - 175 - 30 år)

Vlad, Vlady eller Vladdie som han kallades av sina lagkamrater var en tuff försvarare som inte visade någon nåd. Forwards hatade att spela mot honom för de visste att det skulle göra ont. Ibland höll han på med små rackartyg för att provocera sina motståndare att dra på sig utvisningar. Han var medlem av den berömda ryska femman i Detroit (Konstantinov, Larionov, Fedorov, Slava Kozlov, Fetisov). Under säsongen 95-96 hade han plus 60 i plus-minus statistiken (bäst i ligan) vilket räckte för att bli nominerad till Norris Trophy. Han spelade endast 6 säsonger i NHL men det räckte ändå för att vinna Stanley Cup. Men indirekt var det framgången 1997 som ledde till det tidiga slutet på hans karriär. Endast 6 dagar efter segern åkte han, Fetisov och sjukgymnasten Sergei Mnatsakanov i en limousin från en golfturnering till en middag med spelarna i Detroit. Föraren av limousinen somnade och orsakade en olycka som Konstantinov knappt överlevde. Han låg i koma i fem veckor. Olyckan lämnade permanenta spår och Vlady kan knappt prata eller gå.

8. Zigmund Palffy (684 - 329 - 384 - 713 - 33 år)

Ziggy som han kallas har kommit tillbaka till den professionella hockeyn men hans karriär i NHL är troligen över. För tillfället spelar han i den slovakiska Extraliga för laget från sin hemstad Skalica. Ziggy var en lysande målskytt i början av sin karriär och kunde göra det oväntade. Han var aldrig den största killen, den snabbaste skridskoåkaren, hans skott var inte det bästa men med sitt spelsinne kunde han få vilket försvar som helst att se löjligt ut. Han tillbringade sina bästa år i NHL i LA Kings tillsammans med sin kompis Jozef Stumpel och Luc Robitaille. Säsongen 00-01 var han med i kampen om Art Ross Trophy men en skada som gjorde att han missade 9 matcher gjorde att han missade den chansen. Tillslut lyckades han bara samla ihop 89 poäng under säsongen. Han var också med i kampen under säsongen 03-04 men även denna gång satte skador stopp för chanserna. Under de flesta av sina säsonger hade Ziggy ett poängsnitt på över 1 poäng per match. Under sin sista säsong spelade han bredvid Sidney Crosby. Pittsburgh var på den tiden ett väldigt ungt lag och slutade sist i ligan. Detta kanske också hade en påverkan på hans beslut att sluta spela ishockey. Ziggy tillkännagav efter halva säsongen sitt beslut att sluta och meddelade att det berodde på de kroniska axelskadorna. I sitt hemland kommer han alltid att bli ihåg kommen som den som assisterade Peter Bondra till golden goal-målet i VM-finalen mot Ryssland den 11 maj 2002.

7. Pelle Lindbergh (157 matcher - 87 vinster - 49 förluster - 15 oavgjorda - 26 år)

Per-Eric Lindbergh är den enda målvakten på min lista. Hans karriär avslutades inte av en skada utan efter en bilolycka som tog hans liv. Den svenska talangen glänste första gången i det svenska landslaget innan han flyttade över till Nordamerika. När han var 22 år gammal startade hans NHL-karriär i Philadelphia Flyers. Innan det spelade han en säsong i AHL. Under sin första säsong deltog han i 8 matcher och spelade mest med farmarlaget. Men under sin andra säsong där han fortfarande räknades som "rookie" deltog han i 40 matcher och blev uttagen i "All-rookie team". Hans bästa säsong var 84-85, han ledde sitt lag till 40 segrar och hade en räddningsprocent på 89.9. Det låter kanske inte så mycket men på den tiden spelades ishockeyn annorlunda och målsnittet var mycket högre. Målvakterna hade även mindre skydd på den tiden. Han vann Vezina Trophy som första europé någonsin. Han skrev på ett nytt lukrativt kontrakt över 6 år och använde pengarna till att köpa sin drömbil, en Porsche. Den bilen blev hans undergång. Efter en olycka den 10 november 1985 föll han i koma och vaknade aldrig mer.

6. Pat LaFontaine (865 - 468 - 545 - 1,013 - 33 år)

Pat LaFontaine är en av de bästa USA-födda spelarna som någonsin spelat i NHL. Han draftades som nummer 3, 1983 av NY Islanders. Det var precis efter att de hade vunnit sin fjärde raka och senaste Stanley Cup. Pat hade oturen att komma i slutet av en. Under sin första säsong fick han chansen att spela i finalen men det var här som Islanders-eran tog slut och den nya Oilers-eran började. Det var första och sista gången Pat fick spela i finalen. Som nittonårig rookie kunde han inte stå upp mot det talangfyllda Oilers. Pat lyckades nå drömgränserna 50 mål och 100 poäng två gånger under sin karriär. Säsongen 92-93 gjorde han osannolika 148 poäng i Sabers-tröjan. Efter detta började skadorna ställa till det för honom. Under de närmaste 4 säsongerna kunde han endast under en säsong delta i fler än 22 matcher. 1995 tilldelades han Bill Masterton Memorial Trophy precis som Cam Neely före honom. Innan hans karriär tog slut fick han fira en stor framgång. Han var en del av det Amerikanska laget som vann World Cup (som ersatte Canada Cup). Sen spelade han en sista säsong i Rangers där en hjärnskakning satte ett definitivt stopp för hans karriär.

Senare kommer den andra halvan av listan att dyka upp. Men kan ni inte hålla er så går det att läsa resten av Vladys artikel i den engelska delen av PP Magazinet.