PowerPlay Magazin

För knappt en säsong sedan stod Tian76 med ett fuskbygge utan framtidsutsikter, en säsong sedan står han här med PPM Sveriges bästa handbollslag - detta är berättelsen om en förvandling som kom att ge eko i hela handbollssverige.

Låt oss börja för en säsong sedan, Tian76 hade precis i ångesten över uteblivna juniorer från akademin en fin lördagsförmiddag rivit hela ungdomsakademin. Frågetecknen och svettpärlorna började förmodligen hopa sig i pannan på en tränare, som snart satt helt utan Faciliteter och med en spelartrupp som endast var kapabel att spela ur föreningen ur Elitserien.

När Tian76 mot eftermiddagen började förstå vad som hänt, insåg han samtidigt att han nu faktiskt förmodligen hade handbollens allra fetaste plånbok att börja jobba med. Spelare efter spelare anslöt till klubbens träningsanläggning, samtidigt som de där möttes av en tränare som förklarade klart och tydligt vad som skulle komma att gälla.

Målet har det talats om tidigare, faktumet att Tian inte accepterade något annat än en Champions Leagueplats var det som faktiskt fick spelarna att välja just denna klubb. De spelare som påbörjat säsongen skickades iväg snabbare än vinden blåser vid storm. En ny era hade börjat, utan att övriga handbollssverige hade märkt det.

Vinst efter vinst kammades hem, tabelläget gick från uselt till mediokert bara på ett par omgångar. När slutspelet sedan skulle ta sin början kunde vi konstatera att laget faktiskt avancerat till en andraplats, vilket fått de tvivlande fansen att helt plötsligt vända kappan efter vinden. Många var de nu som började höja röster för att adla Tian76`s makalösa förvandling av lagets framtidsutsikter, men efter ett stabilt kvartsfinalavancemang väntade den där nervkittlande semifinalen mot Excito Handball - och en bortamatch som lagets spelare i efterhand vittnat om skall ha varit det värsta de någonsin upplevt som professionella handbollsspelare.

Tian började med att stabilt plocka hem hemmamatchen. Det var när det var dags för avfärd mot bortamatchen som helvetet började. Tidigt gick Excito Handballs supporterförening - Excito FanballClub ut och deklarerade att motståndarnas spelartrupp minsann inte skulle få något varmt välkomnande på matchdagen.

Då spelarbussen slutligen, efter en oerhört lång resa nådde fram till matcharenan, så var det inte direkt en festivalstämning som mötte spelarbussen, i samma takt som hjulen rullade in mot sin parkering möttes glasrutorna av flaskor, ägg och diverse drycker.

Imants Robins, det vill säga Tian76`ers HKs lagkapten var en av de som blev skärrade. Efter denna incident så sade han sig tappa glädjen till matchen, fokus hamnade på något helt annat. Detta i samband med att Tian begärde att laget skulle vinna semifinalen, för att nå säsong tvås Champions League.

Under den pågående matchen märktes det tydligt att incidenten helt klart hade chockat ett lag som tidigare gjort en fenomenal säsong. Spelarna kom inte upp till sin optimala standard trots att resultatet visar motsatsen. Det var här som paniken började välla fram inom den annars så lugne coachen (?).

Efter den där bortamatchen handlade allt helt plötsligt om en chans, att nå ut till det där stora, som lagets tränare talat om för spelartruppen att man var piskat att nå. Tian talade tydligt om för pressen att det som här krävdes var passion för sporten som helhet, det gällde att gilla läget.

Frågan de flesta handbollsexperter då ställde sig var hur mycket passion det egentligen fanns i ett lag i stort sett enbart bestående av inköpta "legosoldater?" Skulle den där incidenten från kvällen innan få förstöra den fest som publiken sedan länge förberett?

Tisdagen den tredje september var det så dags. Fansskaror mot fansskaror, handbollslag mot handbollslag, Tian mot Linus. Det var dukat för en fest - som inte lät vänta på sig. Lagen följde varandra hela matchen samtidigt som fansen försökte göra sitt bästa för att sätta det andra lagets spelare ur balans. Jag tror personligen att jag aldrig sett respektive tränare så nervös, det var ju oerhörda intäkter som stod på spel i och med den åtrovärda Champions League platsen.

Som jag skrev om i samband med slutspelet så minns vi endast vinnarna, de som avancerar från sådana här matcher. Det var nu det gällde.

Tian lyckades slutligen piska sina spelare igenom den hemmamatch som förmodligen betytt mest i klubbens kortvariga historia, och se vart utvecklingen nu burit iväg.

Det var den säsongen, idag leder man komfortabelt Elitserien och har växt ut till handbollssveriges riktiga utropstecken. Det är detta laget som jag tror kommer att visa upp Sverige på bästa sätt ur ett internationellt perspektiv de kommande säsongerna. Skickligheten finns, fingertoppskänslan verkar vara kvar, och spelarmaterialet är det inte att klaga på.

Historier brukar normalt ha sitt slut, förhoppningsvis har denna framgångssaga dock precis börjat, vilket innebär att det svenska PPM folket bör kunna njuta av lagets framgångar i många säsonger framöver.